Rödås äldsta historia


Norra Norrlands äldsta historia skiljer sig från utvecklingen i södra Norrland och övriga Sverige. Kring år 1000 ekr fanns i Södra Norrland ett etablerat jordbrukssamhälle med en utvecklad maktelit. Södra Norrland hade samma gravstruktur som Norge som i sin tur skiljde sig från Svelandskapens. Området låg mer inom Norsk influens än svensk. Troligen kom de första bosättarna från Norge.

Norra Norrland dominerades däremot av samer och kväner. Vid den här tiden hade dock de norrländska jordbrukarna börjat etablera byar efter kusten i Västerbotten. Samerna fanns i hela området. De levde på vildrensjakt, fiske och samlandet av växter. De var mindre rörliga än idag och hade permanenta visten utefter vildrenstråken som ofta följde hedmarkerna i landskapet.

I Skellefteå socken och norröver fanns kvänerna, dvs de finsktalalande som bodde väster om Bottenviken. De levede på svedjebruk, fiske och jakt och var delvis nomader. Gränsen mellan Ume och Skellefte socknen är en gammal kulturgräns som delar landskapet än i dag. Ordet Skellefte kan komma från skilja dvs gräns.

Birkarlarna som på 1500-talet hade handelsprivilegium gentemot samerna anses vara sentida ättlingar till kvänerna. De fanns främst i Norrbotten, men även König Olofsson i Baggböle räknades som en Birkarl. De äldsta Rödå-bönderna kan även de vara ättlingar till birkarlarna.
Rödå ligger i Ume socken som var ett gränsland mellan samiskt, finskt och nordiskt. Rödå nämns första gången 1539 Rödåå och 1532 i den äldsta jordeboken. Byns stavas Röödddåå och har 2 bönder Jon Persson och Mårten Tirsson i Överrödå och 4:a bönder i Ytterrödå . I namnet Tirsson kan man skymta förkristen tid. Anders var Tyrs son och Tyr var ett fornordiskt namn som fanns kvar på 1500-talet. Byn är ibland uppdelad som två, Ytter- respektive Överrödå.

Under 1600-talet hade byn mestadels 3 hemman i Överrödå och 3 hemman i Ytterrrödå. Först på 1700-talet, efter stormaktiktstiden tar befolkningsökningen fart och nya gårdar anläggs. År 1800 hade Rödå 10 gårdar.

Ett sätt ta ta reda på när byn var grundlagd är att göra en “trendlinje” bakåt i tiden. Se bild nedan. En trend-linje förutsätter att byn utvecklats med naturlig delning och inflyttning baserat på utvecklingen under den närmast föregående tiden. Ingen plötslig inflyttning av 6- 7 bönder antas ha inträffat. Stormaktstiden med krigsår och missväxtår på 1600-talet innebar en befolkningsminskning och det gör att denna period inte går att använda. Jag har gjort en trendlinje utifrån tillväxten perioden 1530 - 1620. En tid utan större krig och svältperioder. Genom att anta att befolkningstillväxten innan 1539 var detsamma samt att digerdöden ca 1350 tog kål på ca 30 % av befolkningen hamnar man med ett grundläggningsår i slutet av 1200-talet. Om man också tar hänsyn till den lägre genomsnittstemperaturen och därmed använder en lägre tillväxttakt under hela 1300-talet hamnar man med ett grundläggningsår i slutet av 1100-talet. Det ser ut som om Rödå anlades någon gång under 1200-talet.

Det finns emmelertid pollenstudier gjorda på några ställen i Umeå socken som visar att den stora odlingstillväxten i trakten var på 1000-talet. Temperaturmässigt var det också betydligt varmare då. Men Rödå ligger i ett ytterområde och namnet Rödå som är nordiskt stämmer bättre in på en grundläggning kring 1200-talet. Det är möjlighet att innan byn anlades hade marken redan börjat användas till odling. Kväner svedjade men även samer sådde marken. Det kan också ha varit ett fäbodställe åt de äldsta byarna vid kusten.

Ytterrödå ligger på en svag sluttning mot älven där hedmarkern / Vindelåsen byter riktning mot tavelsjöområdet. Det finns även talrika ortnamn med lapp och ren. Vid Överrödå finns byn Rengård. Ett fångstgropsystem för viltjakt finns mellan Rödå och Tavelsjö. Ovanför sockengränsen finns flera byar med finska ortnamn. Allt vittnar om att området befolkats av samer och kväner.

Rödå by omfattade innan avittringen på 1700-talet, nuvarande byar Rödåliden, Rödålund, norra delen av Gulljön, Rävaliden, Kvarnsvedjan, Rengård. Till byns bönder hörde också några s.k fisketräsk där man om vintern fiskade och kanske även bedrev jakt. Sjöarna är skrivna i rött på kartan. Några av dessa delade man med byamän från Hjuken och Degerfors. Detta är ett slags erämarksutnyttjande som påminner om det sätt som den finska befolkningen nyttjade.

Enligt sägen i byn grundades Överrödå först. Där fanns också 1532 ett betydligt större hemman än de övriga i byn. Det var Erik Jonsson som skattade före det 12:e största hemmanet i Umeå socken. Han gifte sig med en dotter till Bengt Germundsson från Teg som skattade för det 4:e största hemmanet, se kapitlet om Bure-släkten. Hemmanets storlek indikerar på att det kan vara det äldsta i byn.

Förövrigt kan man notera att Rödån är en färgstark å. Rödån är både röd och blå. Den översta delen heter ju Blåkullån.
Till byn hörde också kyrkstugor och tillhörande hagar vid Umeå sockenkyrka på backen. Enligt karta från 1714 låg Rödågjärden vid Österbacken, nuförtiden ungefär runt omkring infarten till Backens prästgård.
KÄLLFÖRTECKNING kommer senare