Königsläkten är en gren av Bure-släkten i Rödå. Eftersom barnen ärvde far- och morföräldrarnas namn kom även namnet König att leva vidare. Det finns nu på olika håll i Västerbotten och många har sitt ursprung i Köningsläkten från Rödå.

Den förste som bär namnet i Rödå var König Thomasson f ca 1570. Han var son till Thomas Ersson, se sidan om Buresläkten. Det har spekulerats om att hans mor skulle kunna vara en dotter till Birkarlen König Olofsson i Baggböle, en av tre Könik i de äldsta längderna.

König har ett tyskt ursprung och betyder Kung. Namnet kom från de tyska handelsmän som handlade med birkarlarna och samerna i nordligaste Sverige. Det finns en sådan handelsman nämnd 1346 som hette König Scharlakan. Sharlakan betydder den röde, troligen från de röda mantlar birkarlarna hade. Det var väl känt att Samerna kände stor vördnad inför den röda färgen. Namnet kan även komma från att han var rödhårig, något som i så fall levt vidare i Rödå till dags dato. För ärvd jord i Malma utanför Uppsala bytte han till sig ett hemman i Kåddis med åker, äng och fiskevatten. Det är sannolikt att namnet spritts vidare i Västerbotten av hans ättlingar.

Königssläkten i Rödå

 

 

Petrus Kencinus 1568 - 1652
Pär Königsson var född i Baggböle och blev sedemera ärkebiskopen Petrus Kencinius
(Latin för Pär Königsson). Han var son till bonden och birkarlen Könik Olofsson. Han gick skola i Gävle, blev prästvigd och arbe-
tade som pastorsadjunkt i Umeå på 1580-talet. Bönderna klagade dock på hans svaga röst. Därefter fortsatte han studera och blev biskop och sedemera ärkebiskop 1609-1636 på Karl den IX:s tid.