Buresläkten i Rödå

Bonden Erik Jonsson född cirka 1500, son till Jon Persson i Övverrödå och gifte sig med Malin, en dotter till Bengt Germundsson, bonde i Teg, vars skattekraft var fjärde störst i Umeå socken. En son till Bengt gifte sig också med Anna från Rödå, kanske också en dotter till Jon Persson.

Bengts hustru var Elin Jacobsdotter från Bureå som tillhörde d.s.k. Bure-släkten, en birkarlsläkt där flera även verkat som underlagsmän för Västerbotten. Hälften av barnen till Erik och Elin i Rödå och samtliga av Erik Bältares och Annas barn blev präster, borgare eller fogdar, vilket var mycket ovanligt för en bondefamilj. Sonen Enewald Erici blev kyrkoherde i Åkerby samma församling som Johan Bureus, släktens upptecknare kom ifrån. Enewald företrädde Bureus far Tomas Mathaie. Han hade även en son med samma namn. Simon Erici blev kyrkoherde i Biernå i Finland numera Pernio. Han var en av undertecknarna av Uppsala möte 1593. Detta möte brukar betecknar som den lutherska reformationens slutliga stadfästande och konsolidering.

Även Erik Jonsson skattade bland de mesta i Umeå socken. Större hemman i socknen på 1500-talet och medeltiden kommer från handel med samerna vars pälsprodukter var efterfrågade på den europeiska kontinenten. Det är nog sannolikt att även Erik kom från en gammal birkarlsläkt i Rödå.

Johan Bureus 1568 - 1652  
Prästson, född i Åkerby socken nära Uppsala. Han var lärare åt den unge Gustaf Adolf. 1529 blev Bureus utsedd till Sveriges förste riksantikvarie. Han försökte införa runorna som skriftspråk i Sverige och gav ut en abc-bok om runor. Han var även den förste att författa den svenska grammatiken. Hans mor kom från Skellefteå socken och Bureus upptecknade sina släktingar under en resa till Norrland 1602. De flesta i Skellefteå socken, men en hel del fanns även i Umeå socken och i bla i Rödå.
(Obs inte den Johannes Bureus i släkttavlan till vänster.)