Buresläkten
i Rödå |
Bonden Erik Jonsson född cirka
1500, son till Jon Persson i Övverrödå och gifte
sig med Malin, en dotter till Bengt Germundsson, bonde i Teg, vars
skattekraft var fjärde störst i Umeå socken. En
son till Bengt gifte sig också med Anna från Rödå,
kanske också en dotter till Jon Persson.
Bengts hustru var Elin Jacobsdotter från Bureå som
tillhörde d.s.k. Bure-släkten, en birkarlsläkt där
flera även verkat som underlagsmän för Västerbotten.
Hälften av barnen till Erik och Elin i Rödå och
samtliga av Erik Bältares och Annas barn blev präster,
borgare eller fogdar, vilket var mycket ovanligt för en bondefamilj.
Sonen Enewald Erici blev kyrkoherde i Åkerby samma församling
som Johan Bureus, släktens upptecknare kom ifrån. Enewald
företrädde Bureus far Tomas Mathaie. Han hade även
en son med samma namn. Simon Erici blev kyrkoherde i Biernå
i Finland numera Pernio. Han var en av undertecknarna av Uppsala
möte 1593. Detta möte brukar betecknar som den lutherska
reformationens slutliga stadfästande och konsolidering.
Även Erik Jonsson skattade bland de mesta i Umeå socken.
Större hemman i socknen på 1500-talet och medeltiden
kommer från handel med samerna vars pälsprodukter var
efterfrågade på den europeiska kontinenten. Det är
nog sannolikt att även Erik kom från en gammal birkarlsläkt
i Rödå.
|
|
Johan
Bureus 1568 - 1652 |
|
|
Prästson, född i Åkerby
socken nära Uppsala. Han var lärare åt den unge
Gustaf Adolf. 1529 blev Bureus utsedd till Sveriges förste
riksantikvarie. Han försökte införa runorna som skriftspråk
i Sverige och gav ut en abc-bok om runor. Han var även den
förste att författa den svenska grammatiken. Hans mor
kom från Skellefteå socken och Bureus upptecknade sina
släktingar under en resa till Norrland 1602. De flesta i Skellefteå
socken, men en hel del fanns även i Umeå socken och i
bla i Rödå.
(Obs inte den Johannes Bureus i släkttavlan till vänster.) |
|